Alltså jag lever oftast som jag lär… Faktiskt…

men emellanåt tror jag mig behöva bli någon jag inte är…. Känner ni så någon gång? Att ”jo men jag ska visst bli pysslig husfru med gröna fingrar” trots att du hatar trädgårdsarbete…? Ah så känner jag ibland iaf…. Typ igår…

Jag messade en kompis och frågade om vi inte skulle ta en kaffe på byn…Hon kunde inte för att hon skulle röja i trädgården… Hmm… Det dåliga samvetet och en blick över mina vissna blommor som planterades i början av juni, lövhögarna som jag kunde byggt en slalombacke med påminde mig om att jag faktiskt borde göra samma…..

Så det jag hittade var en diskvante från ica i början av 1993 och några Ljung på torget i båstad. En gammel kratta fanns i skjulet me..

Låtsdes vara pysslig en stund. Svor åt igenväxta grönväxter, larvbon, sticksiga rosenbuskar och för små soppåsar innan jag bestämde mig för att jag var klar. Så tog jag en kaffe och satte mig o byggde lego med Charlie istället..:)

Varför gör en så? Blir så påverkad av hur en borde vara istället för att bara inse att vi alla har olika intressen och är bra på så mycket olika saker… Jag är sååå bra på sååååå mycket. Jag ska påminna mig om det nästa gång jag tror jag är Ernst eller Kock-Tina och ringa nån som kan…;)

Nu ska jag duka bord, städa hus och ha finlunch med goda vänner! Mer om det imorn!

Kram o kärlek godingar!

Så tacksam för att ni är här!

Gillar bilden av mig själv såhär…

En sa inte va rädd för lite skit under nagglara”